anskku

Här är det julstämning!

Julpyssel




Julmusik

Nickelback - "Gotta Be Somebody"

The Killers - "Human"

Akon - "Right now"

I dag är det en månad kvar till jul. Första advent på söndag. Är det för tidigt att dra fram tomtar och stakar så här i början på veckan? Julstämningen ändå att infinna sig lite grann. Visst skulle det vara mysigt att redan nu njuta av skenet från juleljus, men tror ändå att jag väntar några dagar till.

Har för (o)vana att köpa en del nytt till varje advent och jul. Går ju inte att komma dragandes med gamla grejer heller. I vardagsrummet, speciellt granen, brukar vi köra olika färgteman varje år. Förra året var det silver, vitt och svart. I år tror jag att jag behåller en del av det vita och svarta men blandar upp det med rosa! Piffigt va? Av någon anledning har jag alltid haft plastgran sedan jag flyttade hemifrån. I år funderar jag dock på att köpa en riktig att ställa in. Är det Kungsgran man ska köpa om man inte vill ha så mycket barr på golvet? Får i vilket fall som helst ta kort på granen längre fram och lägga upp bilden här. Kommer säkert lite adventsbilder också.

Annars händer inte så mycket här hemma. Men det är ganska skönt det med. Har, äntligen, funnit lite ro så att jag kommit igång med att läsa igen. Jag älskar böcker, men under större delen av det här året känt av en hel del rastlöshet, så läsningen har legat nere. Nu har jag hittat en bok, en lättsam sådan, som jag faktiskt längtar efter att få läsa så fort tillfälle ges. Det känns otroligt bra.

Snön ligger kvar ute. Det trodde jag inte. I dag har det t o m kommit ytterligare lite snö. Jag och Ester var ute på en längre promenad i förmiddags och blir ännu en promenad om en stund. Gillar att vara ute i det här vädret. Hoppas det håller i sig ett tag.

Nu ska jag gå och få mig dagens såpa-dos! See ya!

Även om man väljer att stanna hemma så här en lördagskväll, så saknas det inte action i alla fall.
Jag har tidigare lagt märke till att mina relativt nyinflyttade grannar över mig, är rätt så högljudda emellanåt. Jag har hört lite allt möjligt kan man säga. I kväll slog ljudnivån nya rekord. Det grälades och inte så lite heller. Man kunde nästan tro att de stod i mitt vardagsrum och skrek på varandra. Förstod ganska snabbt att det inte bara var några hårda ord som delades ut, utan att det även blev fysiskt. När de flyttade grälet ut på balkongen och det lät som att kvinnan höll på att hänga sig över räcket, så tyckte jag att det var läge att ringa 112 - vilket jag även meddelade det grälande paret. Med bultande hjärta fick jag slaget numret och förklarade situationen för den som tog emot samtalet. En polisbil var relativt snabbt på plats och ringde på hos grannarna. Det hela hade då lugnat sig och det verkade som att kvinnan hade gett sig av. Även polisen gav sig av efter några minuter. Så allvarligt var det tydligen inte då.
Sedan en halvtimme sitter min granne, den manliga av dom, i telefon och pratar med, vad jag förstår, kvinnan som var i lägenheten tidigare. Han har upprepade gånger påtalat att kvinnan hotat med att hennes son ska komma och sticka honom, frågat vad sonen ska sticka honom med och vart han ska bli stucken. Han har tydligen blivit slagen av kvinnan och vid ett tillfälle fått uppsöka sjukhus för att han har blödit.
Nu är det inte så att jag sitter och tjuvlyssnar precis, men svårt att undgå att höra när han sitter i sovrummet precis ovanför mitt sovrum. Frågan är då vad man gör med sådan information? Förmodligen inget, men det känns lite olustigt måste jag säga. Goa grannar? Njae, snarare galna grannar...

Min dator är sopren på precis allt. Har bytt till en som är snabbare, har större minne och, det bästa av allt, är så mycket tystare. Men allt, så som bilder och musik, är fortfarande i den gamla. Kände för lite musik så här på kvällskvisten och fick därför letat fram en skiva att stoppa i cd-spelaren. Det blev Anna Ternheim. Det var ett tag sedan jag senast lyssnade på den. Minnen av en viss person till just den skivan. Trevliga minnen, men ändock svider det till lite i hjärteroten när jag backar bandet och tänker tillbaka... Men så är det ju. Minnen är det som till sist finns kvar.

Nu kanske man kan gå och lägga sig då det verkar som att grannens sista partygäster har ramlat nedför trapporna och rullat ut genom dörren. En nyinflyttad granne (i min gamla lägenhet på tredje våningen) hade inflyttningsfest i kväll. Nu visste vi andra i trappan om detta, då han varit vänlig nog att lämna en lapp med ett meddelande om detta. Om det blev för störande, så bad han oss komma och knacka på och meddela honom detta. Bra att man var lite förberedd, annars kan ju kalas så här sent vara lite småjobbigt. Men som sagt, verkar vara lugnt nu.

Lugnt har det varit hela dagen. Var i Grästorp en sväng och lämnade Ester hos mor och far. Fick låna bilen tills imorgon. Sååå skööönt med bil! En liten stund i alla fall. Saknar min "lilla röd".

Min otroligt snälle granne var här och grejade med min dator. Hade då definitivt inte klarat den saken själv. Satt och såg på när han grejade och tyckte att det var ett evigt pillande och trixande hit och dit. Kände att jag blev otålig bara av att se på. Jag vill att saker helst ska funka på en gång. Bara sådär. Utan något joxande. Men så är det ju inte i verkligheten.
I morse blev jag förresten nästan ursläpad ur sängen för att dotter tyckte att det uppstått en smärre data-strof. Musen fungerade inte! Jag bad henne först trycka på knapparna som man ska göra. Hon hävdade att hon gjort detta och inget hänt. När jag tryckte så - vips - så fungerade det! Sur som en citron var hon och ännu surare blev hon när jag snällt bad henne gå ut med Ester på morgonpromenad.

Nu är Ester som sagt i Grästorp. Amanda ligger och sover. Grannen partajat klart. Allt fridfullt och lugnt.

God natt!

Mötte åter den gamla gumman med sin loppiga, vita trasa till hund. Jycken behöver uppenbarligen ett rejält bad! Och gumman med för den delen.

Ena sovrummet nästan färdigtapetserat! Amanda blir glad när hon kommer hem från skolan.

Nu blir det kaffe!

Det började bli trångt uppe i himlen, så det bestämdes att endast de som hade haft en riktigt dålig dag när de dog skulle släppas in. Sankte Per stod som vanligt och tog emot de som ville komma in: "På vilket sätt dog du?", frågade han första mannen för dagen. "Åh, det var hemskt", svarade mannen. Jag var säker på att min fru hade en affär så jag åkte hem för att ta dem på bar gärning. Jag letade i hela lägenheten, men kunde inte hitta honom någonstans, så jag gick ut på balkongen - vi bor på åttonde våningen - och där hittade jag honom hängandes på utsidan av balkongräcket. Jag hämtade en hammare och slog honom över fingrarna - han ramlade ner men landade i ett stort buskage, så jag gick in och rullade kylskåpet över räcket så att det landade på honom och krossade honom. Påfrestningen av att göra allt det där gav mig en hjärtattack så jag dog knall och fall. Sankte Per kunde inte göra annat än att hålla med om att mannen haft en ganska rutten dag och eftersom det var ett svartsjukemord han hade begått så bestämde sig Sankte Per för att släppa in honom.
Strax därpå kom det en till man. "På vilket sätt dog du?", frågade Sankte Per. "Usch, det var riktigt
hemskt" svarade mannen. "Jag gjorde aerobics på balkongen till min lägenhet på nionde våningen, när jag plötsligt stukade foten och halkade över räcket. Jag lyckades dock få tag i räcket till balkongen våningen under, men då kom det någon jävla galning och började slå mig över fingrarna med en hammare. Lyckligtvis landade jag i ett stort buskage när jag föll, men då öste killen ett kylskåp över mig så att jag krossades och dog. Sankte Per skrattade gott åt historien och släppte in mannen.
Bara någon minut senare kom det en tredje man. "Berätta om dagen du dog,", sa Sankte Per i vanlig ordning. "Okej, tänk dig följande: Jag sitter naken och gömmer mig i ett kylskåp."

Hur håller man en blondin sysselsatt en hel dag?
Skriver "var god vänd" på båda sidorna av ett A4 papper.

_________________________________________________________________________

En lastbil har stannat för rött ljus när en liten Renault Clio glider upp och stannar jämsides.
 
Ur Clion hoppar en långbent blondin och hon springer runt till lastbilens förardörr och knackar på. Lastbilschaffisen vevar ned rutan och blondinen säger:
- Hej, jag heter Linda och din last håller på att läcka ut!
Lastbilschaffisen skakar lätt på huvudet och ignorerar blondinen fullständigt och fortsätter färden när det slår om till grönt. Men när han stannar vid nästa rödljus glider Clion upp jämsides igen.
 
Blondinen hoppar ur, springer runt och knackar på förardörren. Lastbilschaffisen vevar ned fönstret och blondinen utbrister igen:
- Hej, jag heter Linda och din last håller på att läcka ut!
Lastbilschaffisen skakar på huvudet och fortsätter nedför gatan.
 
Vid det tredje rödljuset upprepas samma sak igen. Andfådd hoppar blondinen ur Clion, springer på sina långa ben runt och knackar på fönstret på förardörren. Lastbilschaffisen vevar igen ned fönstret och blondinen säger på nytt:
- Hej, jag heter Linda och din last håller på att läcka ut!
 
När det blir grönt drar lastbilschaffisen på och hinner fram till nästa rödljus i god tid innan blondinen med de långa benen hunnit fram med Clion. Den här gången hoppar lastbilschaffisen ur och skyndar runt bilen för att möta Clion. Han knackar på fönstret till förardörren och när blondinen vevar ned rutan säger han:
- Hej, jag heter Bosse, det är mitten av februari och jag kör saltbilen!

En söndag ute på landet. Har varit på promenad i skogen med Amanda, mamma, syster, syskonbarn och hundar. Solen sken, lite småkallt och is på pölarna. Vackert höstväder. Amanda tog lite bilder. Får lägga upp några när jag kommer hem. På tillbakavägen genade vi över en åker. Mindre bra. Ett kilo lera på vardera stövel efter det. Kaffe och kaka när vi kom in och nu väntar middag. Fint det.