Back to business II
Har så svårt att motivera mig till att gå till jobbet... Det gäller inte bara i morgon, utan överhuvudtaget. Jag vet inte vad det är - om det är arbetsuppgifterna eller stället. Att jag sedan inte har de mest sympatiska arbetskamraterna gör ju inte det hela bättre eller roligare. Hur kul är det att komma till jobbet efter nästan en veckas frånvaro och inte någon i sekreterarrummet ens bemödar sig med att fråga hur jag mår eller hur jag haft det. Känns fantastiskt att börja arbetsdagen med tårar i ögonen och då inte enbart för nonchalansen utan för att jag ser att inte en jäkel har lyft ett finger för att underlätta min arbetsbörda. Allt har blivit liggande och dessutom har man bara slängt till mig ännu mer att ta hand om nu.
Drar mig för att gå och lägga mig för jag vet att när jag vaknar så är det början till ännu en arbetsdag...
Drar mig för att gå och lägga mig för jag vet att när jag vaknar så är det början till ännu en arbetsdag...
Kommentarer
Trackback