Ryggen som ny
Har varit hos syster och hälsat på i dag. Hon besväras för tillfället av nack- och skulderproblematik, stackaren. Vi lever verkligen helt olika liv, jag och syster-yster. Jag är ensamstående till dotter på nästan 13 år, barnledig varannan vecka då jag har möjlighet till lite avkoppling och återhämtning. Ser inte riktigt ut så hos syrran. Hon är gift sedan några år tillbaka. Bor i radhus. Jobbar halvtid på Ur & Penn, korta men många dagar. Två barn, 7 och 9 år gamla, som behöver sitt. Dessutom har ju barnen aktiviteter som tar en hel del tid. I familjen ingår också en hund, som även han behöver kärlek och omsorg. Syster känner sig sliten och trött emellanåt. Känner otillräcklighet. Förstår detta fullt. Det är baske mig inte lätt att räcka till i dagens samhälle. Inte ens om man är två vuxna som försöker få ihop allt vad vardag innebär.
Fredag och kväll. Ska hänga med grannen. Blir kebab från Sibylla och Idol på tv:n. En alldeles lagom fredagkväll. Undrar vad kvällens tema är? Ser mest fram emot sötnosen Johans framträdande. Och självklart Kevins! Han är nog min favorit i år. Läste dock i tidningen i dag om att ingen är intresserad av att vinna tävlingen i år. Man vill hellre komma tvåa eftersom det genom åren visat sig att det efter Idol gått bättre för tvåorna än för segraren.
Vill bara så här till sist nämna att jag träffade en väldigt trevlig person från Göteborg i onsdags. Får återkomma om detta... Men tack P för en trevlig kväll!
Amanda och Siri
Du får inte
Dan the man
Tid till eftertanke
Om jag hade haft bil, så hade jag i dag valt att åka till mitt favoritställe under hösten. Gardesanna. En strand vid Vänern. Lika fullt som det är på somrarna av badfolk, lika tomt är det på hösten. Helt underbart att bara gå och strosa längs den långa stranden eller sätta sig på en klippa och blicka ut över vattnet. Samla tankarna. Hitta den inre känslan av behag.
Gardesanna en decemberdag 2007
Drinktips från Norrland
PAJALA SUNRISE
Ett glas hembränt med falukorvsskiva i.
SCREWDRIVER
17 cl Vodka
1 st apelsinklyfta
Häll vodkan i halsen och titta på apelsinklyftan.
FINSK SOMMARSOPPA
Man tager en djup tallrik, som måste vara blommig, fyller den med hembränt och äter med sked.
Julen står ju snart och stampar i farstun, så varför inte prova en
WHITE CHRISTMAS
Vodka blandas med tippex. Suddar bort allt minne! 
Städhjälp efterlyses
You will be missed, Gibson
mammalena
Mer uppdatering
Jag stod ut till 0100 då jag haffade en taxi och for hem. Dagen efter var rätt seg. Inte så att jag var bakis på något sätt, utan bara trött och seg. Och trött. Och ännu segare.
På lördagens kväll plockade mor & far upp mig för att åka på kalas hem till bror som fyllde 26. Var lite nervig för hur lilla Siri-skruttan skulle ta emot mig, med tanke på hur vårt sista möte slutade... Blev så lycklig när hon sken som en sol när hon fick syn på mig. Alltså ingen fara skedd! Blev ett trevligt kalas med familjen. Alldeles lagom. Och god tårta!
Söndagen var också den väldigt seg. Om det fortfarande var sviter efter fredagen eller om det bara var vanlig söndags-seghet vet jag inte. Misstänker dock starkt att det var fredagens bravader som höll i sig. Bara att inse att man blir äldre och att man inte ens klarar av ett simpelt krogbesök längre. Dock piggnade jag till efter en varm dusch och inbjöd min väldigt trevlige granne, Tobias, till filmtittning. Filmen var kass men det var trevligt med sällskap.
Uppdatering
Förra veckan började ganska segt, gjorde egentligen inget alls. Eller jo, jag var ju på dejt på tisdagen. Träffade Christian, 28, från Vänersborg. Han var vänlig nog att köra till Trollhättan för en fika med mig. Under några timmar satt vi och samspråkade, mest om honom, och sedan körde han mig hem. Och jag kunde konstatera att det inte skulle bli någon andra dejt med Christian. Jättetrevlig kille, men trevlig räcker ju inte alltid.
Under torsdagens eftermiddag fick jag äran att passa lilla Siri, 5 månader nu, för första gången. Lycka! Bror hade några ärenden att uträtta i stan och eftersom det var fint väder så satte jag lilla Siri i vagnen (vilken avancerad sådan dessutom!) för att ta en promenad runt Spikön. Bror hade förvarnat mig om att Siri kunde bli lite ledsen i vagnen men att det bara var att ta upp henne en liten stund och att hon sedan skulle tycka att det var ok att åka vagn en stund till. Så när de första tårarna kom, plockade jag upp henne och satte mig på en bänk för lite gos och mys. Men sedan var det ju inte alls bara att sätta lilla fröken i kärran igen och promenera vidare! Hon protesterade ganska så högljutt! Det blev att bära henne på ena armen samtidigt som jag skulle manövrera vagnen. Det gick bra en stund, men även om Siri storleksmässigt är rätt så liten fortfarande så väger hon ändock 7 kg, vilket känns i armen efter en stund. Så vi styrde kosan mot bilen. Eftersom lilltjejen vid det här laget var rätt så trött, så tänkte jag att hon snabbt somnar i en rullande bil. Men det gällde ju först att få in vagnen i bagaget och Siri i bilstolen, vilket inte gick som jag tänkt mig. Det är ju jättebra att allt är så barnsäkert idag, men herregud! Nu märks det definitivt att det var ett tag sedan jag var småbarnsförälder. Att få ihopfällt vagnen och fast Siri i stolen gick inte! Hur svårt kan det vara? Med dagens avancerade utrustning, skitsvårt bevisligen... Siri skriker i högan sky och är arg och jag blir svettigare och svettigare. Och då ringer bror och meddelar att han är klar! Nog för att egentid med lillan är mer än mysigt, men gissa om jag blev glad över det samtalet! Han får ordning på saker och på Siri och vi åker hemåt. När jag släpper av bror, så hoppas jag att Siri inte blivit traumatiserad för resten av livet och att hon förhoppningsvis vill träffa sin faster fler gånger - trots det inträffade.
Iach!
Alla dessa borden och måsten
Anka-vanka
Men se på tusan! Det var någon som lyckades fånga mig på bild när jag var på stan i dag!
Ryggont
Sedan några dagar tillbaka har jag återigen ryggont. Och det gör ONT! Känns (och ser antagligen ut som det också) som om jag vaggar fram som en väldigt stel anka. Eftersom jag inte har egen bil längre, så blir det inte så ofta jag kommer iväg för att storhandla så fick ta tillfället i akt och följa med grannen som skulle iväg i går. Ingen rolig shoppingrunda. Först skulle alla varor i vagnen. Sedan skulle det ju upp på bandet för att därefter packas ner i kassar och lyftas i vagnen igen. Gissa om jag svor några gånger. Eftersom grannen också hade besvär med ryggen i går, så kunde han inte hjälpa mig upp med kassarna till lägenheten. Men som av en händelse så råkade två småkillar leka i trappan och naturligtvis tog jag tillfället i akt och bad om hjälp. Som tack fick de en femma var. Tror, och hoppas, att det kompenserade upp det faktum att jag häromdagen skällde på dem för att de lekte i trappen...
I dag var ryggen lite, lite bättre. Men att diska med en rygg som är rätt kass, är inte att föredra. Och speciellt inte om man är relativt lång som jag är. Hela ryggen krampade mer eller mindre. Då kom jag på att jag faktiskt kunde ta en Ipren och smörja med Voltaren gel för att lindra det hela. Men det var ju så dags då. Hade ju gått med det onda hela dagen...
Förmodligen är det så att jag har en alldeles för mjuk säng för min rygg. Borde alltså byta ut den. Men den är ju så sköööön! Och längtar just nu hemskt mycket efter att få lägga mig i den.
Jeeezz
Herregud, vilken deprimerande blogg jag har. Är man inte deprimerad innan, så blir man garanterat det efter att ha läst mina inlägg.
Men samtidigt, kan ju inte skriva om sådant som inte stämmer in på mig och mitt liv heller. Då är jag ju inte uppriktig mot mig själv och inte mot de stackars få som kanske hittar hit.
Tiden läker alla sår
Livets åskådare
Allt det här pågår. Utan mig som deltagare.
